Jag är så less över att jag ens orkar bryr mig.

Ibland när jag hör vissas namn går jag runt och känner ilska. Varför ödslar jag ens min energi på att gå runt och känna ilska?

Men tydligen kan jag bara inte låta bli det ibland!

Det verkar tydligen vara helt acceptabelt att få bete sig som idioter och komma undan fast man gjort människor illa. Det verkar också vara otroligt underhållande att snacka skit om folk man tidigare var vän med...egentligen, är det konstigt att jag känner ilska?

Aaaaaaaaargh!  

Idioter!!!! 

Blää, jag mår pyton! Den äckliga febern verkar ha gått över till en vidrig huvudvärk :(

Soffläge igen..hej.