Vänner kommer, vänner går... det uttrycket är en av de få som verkligen stämmer.

Tänk vad många man har hunnit träffa under sitt liv(och många fler kommer man att träffa framöver) som man har knutit ett vänskapsband med, trott och känt att det här är verkligen en äkta vän, ingen kan sära på oss.Men så visar det sig efter ett tag att det faktiskt inte var något riktig vänskap, det var bara en bluff, inget man kunde lita på, huggen i ryggen. Jag blir lika ledsen och besviken varenda gång.

Eller den vän som man verkligen trodde var ens vän men som helt sonika bara försvinner, svarar inte när man ringer eller messar, hör aldrig av sig mer... det gör så ont och man lämnas kvar i ovisshet. 

Ja det här har man ju varit med om ett antal gånger, antingen förlorat eller gått ifrån någon som man trodde i början var ens vän men som visade sig att inte vara det. Jag kan sakna vissa personer så oroligt mycket ibland eftersom man har skapat så otroligt många och roliga minnen och de minnena tänker jag alltid bära med mig. Även fast man inte är vänner idag så trodde jag att vi var det då så därför väljer jag att leva kvar på den känslan och bära med mig alla minnen. Ingen mår bra av att gå runt och vara bitter, känna agg och avsky..

Jag har få vänner, men de få jag har är det absolut bästa vännerna man kan ha och jag vet med 100% säkerhet att de aldrig kommer att göra mig illa. De kommer alltid att finnas för mig som jag finns för dem och de kommer alltid att stå bakom mig och ta emot mig om jag jag faller.

Ni vet vilka ni är, jag älskar er!