Låg i soffan nyss och funderade(som vanligt) och lyssnade på deppmusik..så började Aretha Franklin - Respect spelas. Tack gode gud för det, det var som jag fick en käftsmäll och vaknade till liv igen.

Varför ska jag gå runt här och må dåligt? visst känns det tungt att ha blivit playad, blivit ilurad att mina känslor var besvarade, att ha blivit fullkomligt förd bakom ljuset. Men det värsta av allt, att inte få en förklaring. Men nu, fuck that! Jag har mått dåligt för länge nu.

Jag är en betydligt vettigare människa än att jag behöver ligga här och fälla tårar till ingen nytta.

Så till att börja med så ska jag följa med Jannica, Jenny och Jocke ut ikväll. Jag tänker inte stänga in mig en enda kväll till!! Fan vad jag ska sopa rent på dansgolvet.

Jag är inte bitter längre, jag är inte ledsen längre, jag är inte arg längre. Snarare tömd på känslor och jag börjar acceptera. Det är ett steg i rätt riktning.

Tack Aretha för att du väckte mig.

Har sovit hos Davve och Marina inatt och är nyss hemkommen därifrån.

Så nu blir det en kopp Java och läsa tidiningen i sängen, sedan ska jag storstäda lägan.

Återkommer i eftermiddag med ett sjuhelvetes blogginlägg.