När man får vara med om något nytt och spännande, ja det är väl då man mår som bäst ändå?!

Tänk att ett litet sms kan göra ens dag, eller det där leendet du möts av får dig att själv le resten av dagen. När man inte riktigt vet vad som ska hända sveps man in i en spännande vardag. 

Men när du sedan blir bestulen på spänningen, den tas på något vis ifrån dig ofrivilligt så står du där frågvis. Du hinner inte riktigt med i U-svängen, du stannar upp och försöker granska varför du gjorde si och varför du sa så och hade du istället gjort helt tvärtom, hade kanske spänningen fått stanna kvar och lett till något ännu mer spännande och bra.

Man kan aldrig förutspå vad som hända skall, ibland är det oerhört frustrerande. För hade man vetat innan hur det skulle sluta så hade man inte gett sig in i det över huvudtaget.

Jag saknar den där spänningen.. 

 Peace out/Erkis